clarabella

just nu skulle de inte göra mej ett dugg att bli lite hippie, dreads, inte ducha på en månad, röka konstant och va almet go och glá. lite relex så att säga, njuta lite och inte hettsa så mycke, gött skulle de va, japp japp. men de blir inge dreads och de blir inge nytt 70 tal, synd clara. bara att kriga på och försöka finna sin lilla väg här genom livet. just idag har min väg vart full av brännässlor, hela bena är sönder "brännda". ont, fattar precis varför ja hatade dom som liten, gillar dom inte nu heller. just nu ligger ja här och är lite rädd för mej själv, men om ni lovar att ta mej för den jag är så kanske jag också kan ta mej för den jag är. men just nu vet ja inte vem jag är. eller jag har en aning, men är lite rädd för kaoset, eller nej de är ja inte vet bara inte hur ja ska kunna hantera det. för ja kan inte bråka, eller bli arg eller ja kan väl bli irriterad, men hela den här bråka skrika grejjen den är ja kass på, blir mosad på mindre än ja va ska vi säga 20 sek?! anliedning, att ja aldrig lärt mej, med två konflikträdda föräldrar så äre lite svårt att lära sej sånna saker. och nej ja menar inte att ja tänker ställa till med bråk eller att ja ens vill det. de va bara en liten parantes. jag orkar inte de är som om nån dragit ur ploppen, de är det ja är rädd för, känner inte igen mej själv. men övning ger färdighet och hey jag är ju rätt ung, så ja hinner väl lära mej tills jag är typ 23. dax att leva mitt lilla liv on the clara side of life. och för att snacka en sista gång om dej, så är jag värd nå så galet mycke bättre än dej. och haru inte ens mod att tala sanning, ja synd om dej. du har haft ditt jag är på väg ja lever för framtiden och du för det som redan varit. där har vi skillnaden mellan oss lilla vän. jag vill frammåt och du vill bakåt, och om jag kan va mysko och krånglig när ja snackar så har ja då blivit slagen med hästlängder. så bye bye. over änd out. om ett år drar jag. kämpa på nu, ett år kvar och ja ska fixa det med bravur. en liten stjärna i kanten. den ska ja fixa och som ja sa emelie nu äre dax. dax även att börja träna känner jag, till hösten blir det boxning. ska bara hitta nå bra ställe. dax att leva livet nu , här och nu. fan att de ska kännas som att du förstår mej, ( en absolut sista mening ). fuck you. lika barn leker inte alls bäst, näääj. undrar om ja ska hoppa av och göra nå dumt, känslan lockar. men ja gillar att kleta och smeta med stenar så blir nog inge dumt, sen gillar ja ju läget rätt bra nu. hoppas ja får bli kvar bara. oj va livet kan ndras fort tankarna flyger och far och fasen va ja snackar en massa strunt, läs inte borde de så högst upp men nu hamna de längst ner. jag är nog bra förvirrnde, hela jag är förvirrad där har ni svaret på varför jag är sp seeg ibland hatar de ordet, seg. för säga nå glädjande så hitta ja mina hjärt-örhägen idag, glad tjej blev de då, letat som en galning i 6 månader typ, dock inte i mammas bil tydligen. jag är hopplös, ibland. och nu har ja tråkigt, sy eller gå ut och gå? eller kanske göra nå mer party? aja de visar sej nog nu ska ja fortsätta lyssna på min nya gudinna maria mena och sen får vi väl se vad som händer,

puuuuuuss! / clarabella♥